Dokumentationskrav för användning av växtskyddsmedel. Analys av alternativ för hur yrkesmässig användning kan registreras enligt nya EU-regler.
Kom igång ›EU skärper kraven på dokumentation av växtskyddsmedel, vilket innebär stora förändringar för yrkesmässiga användare. Från och med den 1 januari 2026 krävs elektronisk och maskinläsbar registrering av alla användningar. Här går vi igenom vad de nya reglerna innebär, vilka som påverkas och hur Sverige kan anpassa sig. Svenska Sprutjournal erbjuder en digital sprutjournal utan distraktioner. En tjänst som alltid är tillgänglig med säker inloggning med BankID.
Nya Regler
De nya kraven är en del av EU:s växtskyddsförordning (EG) 1107/2009 och den tillhörande genomförandeförordningen (EU) 2023/564. Syftet med dessa regler är att harmonisera dokumentationskraven i hela EU och underlätta tillsyn och kontroll. För yrkesmässiga användare innebär detta följande dokumentationskrav:
All dokumentation måste föras i elektronisk och maskinläsbar form och sparas i minst tre år. Syftet är att förbättra regelefterlevnad och förenkla hanteringen för både användare och tillsynsmyndigheter.
De nya reglerna påverkar alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel i Sverige. Enligt uppskattningar finns det cirka 16 500 sådana användare, fördelade på flera sektorer:
S/1
Genom att dokumentera när, var och hur mycket växtskyddsmedel som använts kan man minska risken för överanvändning och utsläpp i miljön.
S/2
Genom att dokumentera när, var och hur mycket växtskyddsmedel som använts kan man minska risken för överanvändning och utsläpp i miljön.
S/3
Genom att dokumentera när, var och hur mycket växtskyddsmedel som använts kan man minska risken för överanvändning och utsläpp i miljön.
Lösningar
Sverige har flera alternativ för att implementera de nya reglerna. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket har föreslagit fyra huvudsakliga lösningar.
L/1
Det enklaste alternativet är att myndigheterna förser användarna med grundläggande information om reglerna. Användarna ansvarar själva för att skapa och underhålla sina sprutjournaler, exempelvis med hjälp av befintliga program eller egna system. Denna lösning kräver minst resurser från myndigheterna, men kan vara svår att använda för de som inte redan är vana vid digitala system. Myndigheterna skulle erbjuda:
L/2
Här skulle en central myndighet tillhandahålla en färdig mall för sprutjournaler i maskinläsbart format. Användningen av mallen skulle vara frivillig, vilket innebär att användare fortfarande kan välja andra lösningar som passar deras behov. Mallen skulle innehålla alla fält som behövs för att uppfylla de nya kraven, inklusive:
L/3
Ett mer avancerat alternativ är att utveckla ett digitalt system som användare kan välja att använda. Detta alternativ kräver en högre initial investering men kan göra det betydligt enklare för användarna att följa reglerna. Detta system skulle erbjuda:
L/4
I detta alternativ skulle alla yrkesmässiga användare vara skyldiga att använda ett nationellt system för att dokumentera sin användning av växtskyddsmedel. Systemet skulle ge samma funktioner som i alternativ 3, men det skulle också innebära att alla data samlas centralt. Fördelen med detta är att det möjliggör bättre statistik och effektivare tillsyn, men det ställer högre krav på både användare och myndigheter.
Ekonomiska och praktiska konsekvenser
Införandet av de nya reglerna kommer att påverka både yrkesmässiga användare och myndigheter. Här följer en genomgång av de ekonomiska och praktiska konsekvenserna för respektive aktör.
För yrkesmässiga användare innebär dokumentationskraven en viss administrativ börda. Den exakta påverkan varierar beroende på vilken lösning som implementeras i Sverige. Generellt gäller följande:
A/1
Kräver mest tid av användarna, särskilt för att leta upp information som EPPO-koder och grödornas utvecklingsstadium.
A/2
Underlättar genom att erbjuda en grundläggande mall, men kräver fortfarande manuellt arbete för att fylla i uppgifterna.
A/3
Ett tekniskt system kan effektivisera processen genom att integrera data och föreslå rätt information baserat på tidigare inmatningar.
A/4
Obligatorisk användning av ett tekniskt system skulle innebära en inlärningskurva men kan leda till långsiktig tidsbesparing.
Kostnaden för implementering beror också på hur många användare som redan använder digitala system. För de som använder analoga lösningar kan övergången kräva både investeringar i teknik och tid för utbildning.
En digital lösning kan på sikt spara tid och pengar för användarna. Om varje användare sparar en minut per registrering och har 30 registreringar per år, innebär det en total tidsbesparing på cirka 8 000 timmar årligen för alla yrkesverksamma användare. Detta motsvarar en kostnadsbesparing på cirka två miljoner kronor, baserat på genomsnittlig timlön för jordbrukare.
Andra länder
Flera EU-länder har redan börjat anpassa sig till de nya kraven, och deras erfarenheter kan ge värdefulla insikter för Sverige.
Ö/1
Danmark har sedan 2011 ett centralt system för sprutjournaler, SJI-systemet. Alla jordbrukare som odlar mer än 10 hektar är skyldiga att rapportera sin användning av växtskyddsmedel årligen. Systemet har en hög användningsgrad och är integrerat med andra jordbrukssystem, vilket underlättar datahantering.
Ö/2
Estland har utvecklat ett "big data"-projekt för att koppla samman data om växtskyddsmedel, gödning och andra jordbruksrelaterade aktiviteter. Systemet planeras bli obligatoriskt från 2024 och kan användas för att skapa omfattande statistik och rapporter.
Ö/3
Lettland lanserade nyligen sitt system, LIZ, som möjliggör integration med kommersiella jordbrukssystem. Systemet används för datainsamling och statistiska analyser, och myndigheterna planerar att anpassa det för fler användargrupper.
Ö/4
Litauen har ett liknande system som kräver att alla som använder växtskyddsmedel på mer än 1 hektar registrerar sin användning. Systemet är också kopplat till andra statliga databaser, vilket förbättrar tillsynen och datahanteringen.