Vad är en sprutjournal?
Det finns inget lagkrav på att en sprutjournal måste dokumenteras via någon
särskild media. Men det finns krav på vad som ska dokumenteras. Enligt
Jordbruksverkets Vägledning om granskning av sprutjournal
ska följande dokumenteras
- Plats för spridning
- Datum
- Klockan
- Sprutförare
- Gröda
- Syfte med bekämpningen
- Preparat
- Dos
- Fast skyddsavstånd
- Anpassade skyddsavstånd
- Blommande vegetation
- Karenstid
- Skördedatum
1. Plats för spridning
Sprutjournalen måste tydligt ange var bekämpningsmedel har använts. Det kan
röra sig om användning i fält, växthus, längs järnvägar eller i
betningsanläggningar. Utföraren kan hänvisa till kartor, ritningar eller
skisser som ska kunna presenteras vid en inspektion.
2. Datum
Datum ska specificeras med år, månad och dag. Om arbetet avbryts över
natten, ska en ny notering göras nästa dag. Påfyllning av sprutan under
arbetets gång behöver inte antecknas separat.
3. Klockslag
Tiden när spridningen påbörjades ska dokumenteras.
4. Sprutförare
Namnet på den som utfört bekämpningen ska noteras. Det måste framgå tydligt
vem som utfört arbetet, men ingen underskrift krävs. Den som utför spridning
behöver tillstånd.
I entreprenörers journaler ska både för- och efternamn på den som utfört
arbetet framgå. Det räcker inte att bara ange företagets namn.
Kontrollera att de som utfört bekämpningen har giltig behörighet.
Behörighetsinformation kan fås genom att kontakta Jordbruksverket.
5. Gröda
Användningen av bekämpningsmedlet måste specificeras för godkända grödor
eller på bar mark enligt etiketten. Dispenser och UPMA måste kontrolleras i
Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister.
Kemikalieinspektionen kan ändra villkoren för ett preparats användning,
vilket kan påverka registreringsnumret under en växtsäsong. Jordbrukaren
behöver inte hålla sig uppdaterad om sådana ändringar, men måste följa
villkoren på etiketten.
6. Syfte med bekämpningen
Syftet med bekämpningen ska anges och kan vara svamp-, insekts-, ogräs-
eller snigelbekämpning, samt avskräckning av vilt. Att noggrant notera
syftet hjälper till att utvärdera arbetets effektivitet.
Fråga odlaren hur de kom fram till att bekämpning behövdes.
7. Preparat
Preparatets namn ska anges exakt som på etiketten, men registreringsnumret
behöver inte noteras. Kontrollera att preparatet är godkänt för användning
enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister.
8. Dos
Doseringen ska anges enligt etikettens specifikationer, vilket kan vara vikt
per ytenhet, volym per ytenhet, koncentration, eller antal tabletter per
ytenhet. Dosen får inte överskrida den maximala dos som anges på etiketten.
9. Fast skyddsavstånd
Skyddsavstånden ska anges i hela meter och specificeras mot vilka objekt de
gäller. Vid inspektion ska kartmaterial med markerade skyddsavstånd kunna
visas.
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) ska minsta skyddsavstånd
hållas till diken, brunnar och vattendrag.
- 2 meter till öppna diken och brunnar,
- 6 meter till sjöar och vattendrag,
- 12 meter till dricksvattenbrunnar.
10. Anpassade skyddsavstånd
Skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag ska bestämmas och
hållas enligt omständigheterna på platsen. Hänsyn ska tas till väder,
växtskyddsmedlets egenskaper, omgivningens känslighet, och
spridningsmetodens precision. Om tillämpligt bör anpassade skyddsavstånd
bestämmas genom hjälpreda för lantbruksspruta med bom eller hjälpreda för fläktspruta i fruktodling.
Användarna ska dokumentera de avstånd som använts och till vilka
skyddsobjekt.
11. Blommande vegetation
Vid spridning utomhus ska det kontrolleras om det finns blommande
vegetation, både gröda och ogräs, i fältet. Om preparatet är farligt för bin
eller andra pollinerare ska särskilda villkor följas.
En lista med bifarliga preparat finns på Jordbruksverkets webbplats.
12. Karenstid
Kontrolleras av länsstyrelsen vid grundvillkorskontroll.
13. Skördedatum
Kontrolleras av länsstyrelsen vid grundvillkorskontroll.